Digitaliseringen av skolan går inte på en studiedag. Fredrik Johansson (avsnitt 82)

Play
“Många har blivit lite brända av digitaliseringen. Nästan alltid handlar det om att man köpt in stora system och försökt göra övergripande förändringar direkt, istället för i etapper.” Vi intervjuar Fredrik Johansson, som brinner för skolans digitalisering. Han är lärare i datavetenskap och teknik och har genomfört flera digitaliseringsprojekt i Ronnebys kommun.

“Skolan är väldigt förtjust i studiedagar, men det räcker inte att äta en halv fralla och lyssna på en programmerare. Det krävs kollegialt lärande i vardagen.” Coder Dojos är en sådan form, där elever mellan 7 och 17 år och lärare efter skoltid får labba med ny teknik. Eleverna förstår ofta mer än vad lärarna tror. Make – Learn – Share är ett annat, där eleverna byggde robotar av skräp och sedan åkte ut i grundskolan och visade barnen möjligheterna. Tjej-hack är ytterligare ett initiativ där digitaliseringen avdramtiseras och elever lär varandra. Likaså när Minecraft används i undervisningen: det stora värdet är just att lära själv och att lära andra.

Skolan rör sig som en supertanker, den svänger långsamt. Men den rör sig! Det som krävs är en förändrad syn på hur läraren och eleverna lär sig; att man måste gå utanför sin comfort zone. Programmering, förståelse för digitala verktyg och den värld vi lever i. Det går inte att låta digitaliseringen ske i samhället utan att skolorna hänger med. Nya lärare måste kunna de nya verktygen. Det gäller även klassiska ämnen som slöjd och bild – att kunna skapa digitalt. “Låt eleverna engagera sig i projekten och i skolans utveckling, vi gör resan tillsammans!”

Play
Fredrik Johansson, Jonas Jaani (21:38)

PRENUMERERA – podcast Effekten
iPhoneAndroide-post

Digitalisering av skolan
Fredrik Johansson

Twitter: @fabelmakaren
fabelmakaren.se
Youtubekanal
Ronneby Coderdojo:  (finns en del användbara resurser om man vill koda med sitt barn/elev)
Debattartikel om os och esport i DN
Filmad intervju med Linda Manilla och Fredrik

Strategi för nationens säkerhet (avsnitt 51)

Play
Vårt moderna samhälle är helt beroende av att myndigheters och privata aktörers system fungerar. Infrastruktur som el, vatten, internet och samhällsfunktioner som media, polis, sjukvård och försvar är alla sårbara och ständigt utsatta för attacker. Regeringen har nu tagit fram en nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet.

Strategidokumentet är på 33 lättlästa sidor, men vi låter vår expert Torbjörn Andersson sammanfatta och reda ut begreppen här. Den röda tråden är samordning och informationsutbyte mellan myndigheter för att stärka motståndskraften mot cyberattacker, främst i alla de samhällsviktiga funktionerna.

Datakommunikation och kryptering måste förstås göras på rätt sätt, men innan dess: informationsklassning! Digitaliseringen har bitvis gått för fort och man har missat att göra grundjobbet; säkerhetsklassning av information. Det finns flera exempel där svenska myndigheter felat, och där bristen på tydlig strategi kring hantering av känslig information saknats. Att skapa en strategi är första steget, sedan kommer nästa, som kan vara nog så svårt: att leva upp till den!

Play
Torbjörn Andersson, Jonas Jaani (15:14)

PRENUMERERA – podcast Effekten
iPhoneAndroide-post

Torbjörn Andersson Strategi regeringens informations- och cybersäkerhetsstrategi
Torbjörn Andersson

Mer material / länkar:

Rapporten Nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet

Poddintervjun ovan i textform

Mer poddavsnitt av Effekten med Torbjörn Andersson

Direktlänk till detta avsnitt: https://www.effekten.se/strategi-for-nationens-sakerhet