Mjukvarutestning är en naturlig del i dagens programutveckling. Testaren har rollen som den perfekta översättare mellan utveckling och verksamheten. Med fokus på att skapa ett värde och testa användbara lösningar kan test skapa nytta och bygga in kvalitet redan från början.
Eva Holmquist berättar om framgångsrika exempel där test har skapat fördelar i att ta rätt beslut utifrån krav och tidsramar. Dagens iterativa mjukvaruutveckling har skapat en möjlighet för test att vara med i hela processen. Som en del av utvecklingsteamet skapar testaren ett sammanhängande och verklighetsförankrat sätt att se på nyttan för slutanvändaren.
I avsnittet berättar Eva vidare om att test och människor hör ihop. En bra kommunikation om tex begrepp och olika tankesätt skapar bra förutsättningar för utvecklingsteam att lätt göra rätt.
I Eva Holmquist bok Praktisk mjukvarutestning (ISBN: 9789144117775) kan man läsa mer om test, testledning, att genomföra tester, testmiljöer, testdata, automatiserade tester. I boken ges också många tips och konkreta exempel på vad det innebär att vara testare. (om du en av de första att lyssna på poddavsnittet har du chansen att vinna boken)
Eva Holmquist, Jonas Jaani (20:29 + extramaterial 2 min)
Allt som är digitalt har en motsvarighet i det fysiska livet. En beskrivning av den digitala arbetsplatsen kan därför utgå från den “verkliga” arbetsplatsen: Jag kommer till jobbet, jag pratar med arbetskamraterna, dricker kaffe, sitter i möten, skriver texter. Ta med det in i den digitala arbetsplatsen och lös de problem som organisationen har i vardagen idag. Vilka effekter vill du uppnå genom att digitalisera arbetsplatsen? Vad kan du slippa göra manuellt; vad kan rationaliseras bort, automatiseras? Jan Bidner, digital strateg, pratar inte i första hand om Office 365 utan mer om behov, beteenden och förväntningar. Och vilken roll spelar ledarna i organisationen?
De traditionella intranäten med portaler och länksamlingar backar medan intranät för kontakter och samarbete går framåt. Det är inte valet av informationsverktyg som står i fokus längre, utan frågor kring gallring, förvaltning, kvalitetssäkring, personuppgifter. Hur ser man till att information är både relevant och tillförlitlig?
Det gemensamma arbetet mot ett mål är en trend i samhället. Den som fortfarande håller på sin kunskap blir allt svagare. Facebook med Workplace driver användandet mot just sociala dimensioner och mobilitet. Idag kan du knappt stanna utanför de digitala arbetssätten, utan du måste ha en digital identitet i din arbetsroll för att inte fastna i ett utanförskap. Hur får vi de äldre medarbetarna med på det tåget – de yngre har det i blodet?
Att införa ett verktyg i den digitala arbetsplatsen handlar om att skapa en övergripande plan på förändring. Oftast kan det vara lätt att se verktygets alla godsaker men glömma bort varför och för vem vi inför ett nytt arbetssätt.
Jonas Jaani och Jan Bidner pratar övergripande om införandet av Office 365 som ett verktyg i organisationer. Genom att se det som ett förändringsprojekt kan man skapa bra förutsättningar för att svara på hur olika målgrupper kan jobba i verktyget utifrån deras behov.
I avsnittet pratar Jonas och Jan om en trestegsraket som innebär att du får med ledningen, ambassadörer och rätt behov mot rätt målgrupp. Se även till att mäta förändringen och hela tiden styra mot effekt. Den digitala arbetsplatsen blir bättre om man mappar verktygets funktioner mot affärsvärdena.
Tillväxtmarknadsföring (Growth engineering) är ett okänt begrepp för de flesta. Elia Mörling, VD på Idea Hunt, entreprenör och expert på digital marknadsföring förklarar vad det innebär: “Att optimera alla delar av kundresan, så att så många som möjligt vill använda din tjänst om och om igen. I en agil, teknisk produktutveckling pratar vi om iterativa sprintar – och det är ungefär det som det handlar om här också: att ha ett långsiktigt mål, men att hela tiden agera på den senaste information, de insikter du fått sen sist.”
Minns du Hotmail? De var bland de första med just det här. De ville öka antalet kunder och funderade på klassiska annonser, TV, radio osv. Men så insåg de att de själva var den bästa kanalen! I sidfoten presenteras ett enkelt meddelande i sidfoten på alla mail, ungefär: “PS. I love you. Get your free email by Hotmail.”. Ett annat känt exempel är Spotify, som var tidiga med att väcka intresset och öka kundbasen genom att existerande kunder fick möjlighet att bjuda in vänner till tjänsten.
Gamla marknadsföringsmodeller utmanas, men det är ingen magi! Attackera ett komplext ämne med ett vetenskapligt angreppssätt. Arbeta metodiskt, testa och revidera. Gör produkten ännu klistrigare! Syftet är att åstadkomma tillväxt – strunta i organisationsgränserna mellan sälj, marknadsföring och utveckling. Idag har Facebook ingen marknadsföringsavdelning, bara en tillväxtavdelning!
I korthet genomförs tillväxmarknadsföring i två steg:
Definiera en motor, en tillväxtmotor, med dashboard och regelbundna mätningar och analyser.
Förädla motorn med hjälp av experiment i agila sprintar. Lär dig mer!
Definierar motorn gör vi med hjälp av fem frågor:
Hur attraherar vi fler?
Hur får vi fler att identifiera sig?
Hur får vi fler att återkomma?
Hur får vi fler att berätta positivt om oss?
Hur får vi fler att köpa större kvantiteter oftare?
Gör vi nåt som inte stöttar de fem frågorna kan vi lika gärna lägga av med det! Fastställ ett nyckeltal för varje del.
Förädlingen handlar om att testa hypoteser. Hur kan vi enklast göra störst förbättring i de olika delarna? Om du har jobbat experimentbaserat någon gång, har du upptäckt vad lite du egentligen vet. Vänd dig till människor som hjälper dig att ställa rätt frågor, en kreativ coach – det är ett skifte i mindset.
Growth engineering gäller inte bara digital business to consumer, utan kan appliceras på alla verksamheter där man vill påverka målgruppens beteende, som politiska val eller lämna blod. Och var inte rädda för ordet “tillväxt”! För många har det en negativ klang. Men i detta fall handlar det främst om lärande och att våga misslyckas!
Den mobila användningen ökar. Idag använder vi mobilen mer än datorn. Både i brådskan på tunnelbanan och i den lugna TV-soffan fipplar vi med en liten skärm. Nästan 60% av surfandet i Sverige sker mobilt och mer än hälften av avsluten (köp via e-handel) görs på mobilen. Av den anledningen är det numera självklart att tänka “mobile first” berättar Anna Goude, UX-designer och front-endutvecklare.
Det går inte bara att göra desktopsajten responsiv – köpet, varukorgen och mersäljet måste vara prioriterade på förstaskärmen. Detta missar inte bara beställarna av tjänsten, designers har en förmåga att börja på och hålla kvar vid de stora desktopskärmarna. Vad gör då en mobil tjänst bra?
Användartester eller åtminstone A/B-tester är mycket effektivt för att optimera gränssnittet. Utmaningen idag är också att anpassa gränssnittet till ett trettiotal olika mobilskärmar. Standard just nu är iPhone 5 och uppåt, men det ändras förstås. Gränssnittet måste förenklas så att all interaktion kan ske med enhandsgrepp, stora knappar i nederkanten av skärmen. 80% av användarna använder 20% av din sajt. Gör de 20 procenten bra! Men vilka är de? Kolla statistiken.
