Spelifiera livslångt lärande. Adam Palmquist (#133)

Play

Vad ska vi lära läraren att lära ut? Vilken kunskap håller i 10-15 år? Livslångt lärande inte nån pedagogfloska, det är ett måste idag. Tempot är för högt för att du ska kunna lära dig en färdighet i skolan och sedan arbeta med den resten av livet.

OM AVSNITTET

Målgrupp: alla, kontorsfolk, it-folk, företag, myndigheter, näringsliv, lärare, studenter

Lär dig: utbildning, spelifiering, livslångt lärande, gamification, upskilling, yrken, studier

Digitalisering och automation har ökat behovet av vidareutbildning ytterligare. Det gäller inte bara de som arbetar vid bandet, utan AI kommer att ersätta många jobb inom t ex finanssektorn. 32% (det vill säga 38 miljoner!) av arbetsföra människor i Tyskland behöver ha ett nytt arbete innan år 2030 – kanske tidigare på grund av pandemin. De som går i skolan idag måste utbilda sig 2-4 gånger under sin livstid. När Volvo bestämmer sig för att lämna förbränningsmotorn inom några år behöver tiotusentals ingenjörer fortbilda sig för att elektrifiera bilen. För de som redan är utbildade kallas detta reskilling eller upskilling.

Vem är det vi pratar med? Adam Palmquist, museipedagog, gymnasielärare, spelifierare, skolutvecklare med ansvar för digitalisering, författare och numera forskare inom spelbaserat lärande. Han hjälper kunder som vill spelifiera, men saknar tid eller kunskap att bygga det eller inte vet hur de ska använda sig av spelifiering i praktiken.

Hur kan spelmekaniker användas för att skapa motivation och engagemang? Hur gör man lärandet lustfyllt? Använd en progressionskarta. Checka av uppgifter. Se vilka uppgifter eleven ska klara av denna vecka. Tänk modulärt istället för stort. Vill du utveckla spelifierandet kan du arbeta med levels och avatarer.

I korthet handlar det om elevens behov av:

  • Tydlig målsättning
  • Tydliga regler
  • Konstruktiv feedback
  • Att lära av varandra

Adam berättar även om sin forskningsstudie där man satte in ett gamificationskin i Google Classroom i en matematikkurs i Göteborgs stad. Resultatet ledde till ökad motivation, engagemang och närvaro!

Play

Adam Palmquist, Jonas Jaani (28:51)

Länkar/mer information:

Minerva- Ett medborgarforskningsprojekt
inom gamification och lärande:

https://www.bossfight.win/minerva/

Det spelifierade klassrummet (bok):

https://www.adlibris.com/se/bok/det-spelifierade-klassrummet-9789144119120

Adam Palmquist på LinkedIn:

https://www.linkedin.com/in/adam-palmquist-b376b05a/

Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten på Spotify:

https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm

 

 

Digitala event. Tommy Brotte (#132)

Play

Vi fortsätter djupdykningen i digitaliseringen genom att prata med Tommy Brotte, producent av digitala evenemang. Det handlar alltså om digitala event som medarbetardagar, kongresser, hybridevent, produktlanseringar. Något förenklat konferenser. Tidigare filmade man lite halvhjärtat analoga event och sände live eller efteråt på nätet.

OM AVSNITTET

Målgrupp: alla, kontorsfolk, it-folk, föreläsare, företag, myndigheter, näringsliv

Lär dig: digital konferens, arbeta digitalt, digital marknadsföring, hybridevent, distansarbete

Nu skapar man eventet digitalt från start. Många använder Teams och Zoom, som är utmärkta verktyg när man har ett begränsat antal deltagare. I eventfallet pratar vi 30-1000 deltagare, inte videochatt. Tänk datorn som interaktivt teveprogram, med mobilappar för att påverka innehållet live. Som producent har man då full kontroll över såväl studion som över deltagarnas skärmar och appar.

Tommy ger oss ett exempel på ett stort digitalt event som nyligen arrangerades av ett kollektivtrafikföretag:
3 timmar med två pauser. Erfaren tv-programledare, tv-soffa, vd-intervju, interaktioner, reporter på plats, tiominuterspresentation, breakout-seminarier i Zoom. Vid utvärderingen efteråt visade sig att majoriteten av deltagarna ville fortsätta med digitala konferenser, gärna varvat med fysiska möten. Allt fler gör allt bättre digitala event: Apple, Telia och Tedtalks är exempel på företag som framgångsrikt använder de digitala formaten och når en större publik.

Så här lyckas du:

  • Förberedelsetiden är längre än ett vanligt event. Avsätt tid för syfte och kvantifierbart mål. Vad ska användarna få med sig, vad ska de göra?
  • Skapa genomtänkt dramaturgi! All media vi konsumerar har liknande dramaturgi. Starta med hög intensitet och sluta med det bästa vi har! Slutstriden, de bästa låtarna.
  • Tänk interaktivitet och att alla blir deltagare snarare än publik.
  • Kondensera innehållet och variera formatet: föreläsning – intervju – interaktivitet – film – presentation.

Förarbetet är som sagt den stora delen, mötet tar sen bara x antal minuter eller timmar. Glöm inte att planera efterarbetet där man fortsätter kommunikationen med målgruppen och förlänger effekten av konferensen.

Play

Tommy Brotte, Jonas Jaani (24:56)

Länkar / mer material

Artikel i Eventeffect om digitala evenemang:

https://eventeffect.se/lugn-det-gar-att-gora-bra-digitala-evenemang

Framgångsfaktorer & fallgropar från interaktivamoten.se

https://interaktivamoten.se/framgangsfaktorer-fallgropar/

Krisen blir en digital injektion. Fredrik Scheja (#130)

Play

Den digitala transformationen har småbubblat i många år, men nu har den fått en energiinjektion i samband coronakrisen och blivit minst sagt höginstensiv. Fredrik Scheja, testarkitekt på Sogeti, ser detta som en fantastisk möjlighet för företag och organisationer att fundera på vilka frågeställningar som är viktiga när vi tar digitaliseringen vidare:

OM AVSNITTET
Målgrupp: alla, kontorsfolk, it-folk, samhällsmedborgare, myndigheter, näringsliv
Lär dig: hemarbete, självledarskap, arbeta digitalt, digital transformation

Har hemmajobbet gjort oss mer eller mindre effektiva? Varför funkar det för en del men inte för andra? Hur sorterar jag min mailbox? Det säger massor om mig som person. Är mejlen ett flöde av information eller strukturerar jag upp dem i olika inboxar för att få en helhetsbild? Olika metoder är effektiv olika människor! Hur självgående är jag? Vilken är vår syn på arbete och värde?

Marknaden kring neurovetenskap och hur hjärnan fungerar får ett uppsving. Mer psykologi och pedagogik och HR och mindre teknik. Hur jobbar vi bättre enskilt och tillsammans i den digitala världen? Fredrik Scheja använder Scarf-modellen (på svenska: status, förutsägbarhet, autonomi, samhörighet, rättvisa), som utgår från hur grottmänniskan utvecklas, vilka hotfaktorer som fortfarande finns kvar i den moderna människan. Hjärnan reagerar mycket starkt om man berövas nån av dessa faktorer. Att inte bli sedd, att känna att man saknar plats eller gemensam plan. Hur hanterar vi detta digitalt? Framtiden kan vara en chefslös organisation, där man får fullt ansvar själv och tillsammans i team. Här har de yngre generationerna ett försprång, då de arbetssätten ligger närmare deras livsstil och arbetsmetoder i utbildningen.

Den svenska modellen idag bygger på ett individuellt ansvarstagande, det är som en statsreligion, det är så vi organiserar oss. Medbestämmanderätt med ansvar. Hur organiserar vi företaget för autonomi och autentisk samhörighet? Hur är vi rättvisa mot varandra i digitala möten? Emotionell intelligens möjliggörs av digitaliseringen. Hur implementerar vi självledarskap på ett operativt sätt? Kan jag certifiera mig i soft skills?

Kanske lämnar vi corona med mer självständighet, mer mjuka värden!

Play

Fredrik Scheja, Jonas Jaani (21:28)

Digital injektion

Länkar

En introduktion till SCARF

What is an Authentic Organization?: An elevator speech

Vad är DISC-analys?

Effekten :digitaliseringens podcast följer aktuella ämnen. Experter intervjuvas och vi spanar om var vi är och var vi är på väg. Allt från metoder, verktyg, forskning och psykologi. Vi tar upp det som vi anser skapar ett värde för dig. Berätta gärna för oss vad vi ska ta upp i podden. Maila oss på info (a) effekten.se

Alla poddavsnitt: www.effekten.se/avsnitt

Ansiktsigenkänning. Fredrik Amréus Hammargården (#123)

Play

Ansiktsigenkänning: Matchning av biometrisk data. Att samla in unika avtryck från en persons ansikte, spara det i kod och sedan matcha det med nya data. Juridiskt sett är det behandling och sparande av personuppgifter. Effekten pratar med Fredrik Amréus Hammargården, från Indivd – ett företag som arbetar med anonymiserad ansiktsigenkänning. Vi pratar hot och möjlighet, företag och myndigheter, teknik och integritet, juridik och moral.

OM AVSNITTET
Målgrupp: it-folk, samhällsmedborgare, myndigheter, näringsliv, butiksägare, produktägare, människor
Lär dig: ansiktsigenkänning, face recognition, GDPR, ansiktsanonymisering
Mer: alla avsnitt av Effekten

EU har identifierat ansiktsigenkänning som ett särskilt riskområde inom AI. Det är helt naturligt eftersom mängder av kameror plus AI kan leda till en effektiv övervakningsstat med låg integritet. Det är lätt att måla upp en dystopi. Men som med alla verktyg kan tekniken brukas och missbrukas. Ett bekvämt användningsområde är att låsa upp telefonen eller att betala i en butik med ditt ansikte. Ett samhällsförbättrande område är att bekämpa kriminalitet. I England har man butiker med blacklist, för att stoppa kriminalitet.

Generellt sett används ansiktsigenkänning för att effektivisera, förbättra nånting, t ex genom att samla in och analysera statistik. Om traditionell handel, butiker på stan, ska kunna konkurrera med e-handel måste man ha liknande villkor. När du shoppar i en webbutik berättar du vem du är, vilka varor som intresserar dig, ditt beteende och dina behov. När du går runt i en affär på stan har de ingen aning om vem du är. De kan inte rikta erbjudande, de kan inte spåra dina tidigare behov, ge dig en likvärdig kundupplevelse som på webben. Butiken tvingas att chansa vid sina inköp och chansa på kundernas behov. Det tar bara en halvdag att sätta upp tekniken och testa. Tekniken är redan idag träffsäker och kan leverera bra statistik.

Du som funderar på att starta ett projekt med ansiktsigenkänning:

  • Är det skäligt? Är det nödvändigt? Blir det så mycket bättre eller kan vi använda annan teknik?
  • Ha koll på juridiken, hur man behandlar datan.
  • Vad ger det för långsiktiga effekter? Är det positivt för oss, för människan?
Play

Fredrik Amréus Hammargården, Jonas Jaani (22:55)

Ansiktsigenkänning

Länkar

Fredrik Amréus Hammargården, Head of Commercialization på Indivd https://www.linkedin.com/in/fredrikhammargarden/

Indivd: https://www.indivd.com

Individ på LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/indivd/

Individ på Instagram: https://www.instagram.com/indivd_ai/

Följ Individs utveckling https://www.linkedin.com/company/27478962/admin/

EFFEKTEN är digitaliseringens podcast. Finns där du hittar dina podcast tex Spotify

Alla avsnitt (mer än 100 avsnitt om digitalisering)

https://www.effekten.se/avsnitt/

Utväxling av IT till digitalisering. Mats Löfström (#122)

Play

Författaren och IT-experten, Mats Löfström, gästar Effekten. Efter fyrtio års arbete med informationsteknologi och verksamhetsutveckling sammanfattar han sina erfarenheter i en serie böcker. Och just där i erfarenheten finns krocken.

OM AVSNITTET
Målgrupp: it-folk, utvecklare, projektledare, projektmedlemmar, produktägare, människor
Lär dig: digitalisering i verkligheten, verksamhetsutveckling, IT kontra verksamhet, tillsammanskultur

Se även: alla avsnitt av Effekten

Verksamhet och beslutsfattare vet för lite om IT och IT-avdelningen förstår inte verksamheten. Bra blir det först när alla är tvåspråkiga. Det räcker inte att gå på konferenser och lära sig buzzwords, utan man måste engagera de som kan digitalisering och de som kan verksamheten. Mats ger oss lyckade exempel från riksdagen redan på 80-talet. Nycklarna då gäller fortfarande: väldigt bra förberedelser, positiva och insatta användare, noggrann upphandling. Kommunikation, teknik och verksamhet – alla förstod lite om allt.

Ett annat tydligt exempel: digitalisering av gruvindustrin inom Boliden på 00-talet. Innovationen handlade om personal i verksamheten som upptäckte kraften i ny teknik. Kunde de förutspå att en fläkt var på väg att gå sönder, så bytte de den strax innan. Färre avbrott, högre säkerhet, automatisering och andra lösningar som uppkoppling med positionering blev resultatet.

Sveriges nationella sjukvårdssystem är en utmaning där det regionala självstyret gör jämlik vård och samarbete mellan verksamhetsdelar svårt. Om alla varit med, att man hade en huvudman, en svensk IT-general, som samordnade arbetet hade det blivit så mycket bättre.

Tre goda råd från en som har varit med på hela resan:

  • Fokus – Vad är det vi vill förbättra och vad vill vi uppnå med digitaliseringen?
  • Tillsammanskultur – Alla måste förstå, alla måste bidra på sitt sätt.
  • Partner – Välj en som passar in; driftig, teknikkunnig, förstående.
Play

Mats Löfström, Jonas Jaani (24:25)

IT till digitalisering

Länkar:

Mer om Mats
https://ff.forfattarcentrum.se/forfattare/4347/Mats_L_fstr_m

Mats Löfström på LinkedIn
https://www.linkedin.com/in/mats-l%C3%B6fstr%C3%B6m-a06764/

Hållbar digitalisering. Anders Källström (poddavsnitt 114)
https://www.effekten.se/hallbar-digitalisering/

IT-avdelningens förändringsresa. Klas Ljungkvist. (poddavsnitt 93)
https://www.effekten.se/it-avdelningens-forandringsresa/

Digitaliseringens podcast EFFEKTEN finns för dig som är beställare, konsult eller är intresserad av den pågående digitaliseringen.  Aktuella poddavsnitt: Office 365, innovation, AI, Design Sprint. Alla avsnitt Prenumeration (vi finns även där du hittar dina övriga poddar tex Spotify och CastBox)
https://www.effekten.se/prenumerera/