SEO just nu. Jonathan Björkskog (#144)

Play

Search Engine Optimization används för att slippa köpa annonser och ändå hamna högt på Google och därmed nå sina målgrupper – detta genom att skapa ett attraktivt innehåll som rankas högt och tillfredsställer Googles besökare.

Jonathan Björkskog, en av grundarna till den nu hundra personer starka nordiska Growth Marketing byrån Genero berättar om SEO. Jonathan har jobbat med SEO på heltid sen 2009, numera främst med stora brands, ehandel och portaler. I detta avsnitt pratar vi bland annat om ”intent” och hur det påverkar sökresultaten. 

Om avsnittet

Målgrupp: allmänhet, ledning, it-folk, företag, ledare, projektledare, management, marknadsförare, marketing

Lär dig: digitalisering, arbetssätt, datadrivet ledarskap, organisation, verksamhetsutveckling, sökmotoroptimering, search engine optimization, SEO

Med intent menar vi ”vad personen egentligen vill hitta” då denne söker något. Intent är som en biljett in till sökresultaten, har du allt annat bra optimerat och har den starkaste sajten, men ditt innehåll fokuserar på fel intent, så kanske du ändå inte får en plats på förstasidan. Ett vanligt exempel är att du försöker sälja (optimera en produktsida eller produktkategori) då någon egentligen söker information, ett exempel vi tar upp här i avsnittet. Ifall Google vet att de flesta som söker ett särskilt ord är ute efter information istället för att köpa, så kommer en informationssida att ranka bättre. Och vice versa. Ifall majoriteten av de som söker något är ute efter att köpa något, så kommer du att ha stora utmaningar om du försöker ranka en inspirationssida eller ett informativt blogginlägg.

Jonathan ger oss ett tydligt exempel kring ordet “calibration” och hur man förklarar det för besökarna och därmed hämnade högt på Google, istället för att direkt försöka sälja kalibrering (vilket genererade usla sökresultat). Se länkarna nedan! Ett annat tydligt exempel är Avanza som är bättre än konkurrenterna på att förklara aktiebegrepp vilket gör att många länkar till dem och därmed stiger Avanza på Googles ranking.

4 vanliga intent är:

  • Informational: Sökaren är ute efter information, inspiration eller att lära sig något 
  • Navigational: Sökaren vill hitta fram till något, en specifik webbsida, ett brand eller en adress.
  • Transactional: Sökaren är ute efter att köpa något nu.
  • Commercial investigation: Sökaren undersöker alternativ för att kanske köpa något senare. 

Källa: Ahrefs (https://ahrefs.com/blog/search-intent/)

När du skapar innehåll runt ett sökord är det bra att först kolla vilket intent sökarna har, vilket slags innehåll visar Google idag? 

  1. Googla ditt sökord
  2. Kolla genom resultaten. Vad ser du?
    1. Är det bara webbutikers produkter och kategorier som rankar så har du störst chans att ranka med sådant innehåll. Samma sak om det finns Google shopping annonser högst upp. Google vill visa innehåll som passar människor som nu vill köpa något när de söker detta ord.
    2. Är sökresultatet fullt med ordlistor, wikipedia och förklaringssajter? Google vill visa innehåll som förklarar ordet hellre än sånt som säljer en produkt, intent är troligne informational.
    3. Är sökresultatet fullt med köp-guider, jämförelser produkt vs produkt osv? Intent är troligen commercial investigation, och du kommer troligen att vilka skapa sånt innehåll för detta ord.
    4. Är innehållet fullt med pinterest och bildsajters innehåll? Du vill troligtvis skapa ett bildrikt innehåll som inspirerar?
  3. Matcha ditt innehåll med rätt intent
  4. Försök skapa bättre innehåll än de som är top 3 idag.
  5. Skapa en titel som är bättre och mer klickvänlig än de som är top 3 idag.

Jonathan Björkskog, Jonas Jaani (20:21)

Play
Länkar / mer info:

Jonathan Björkskog på Linkedin: https://www.linkedin.com/in/jonathanbjorkskog/

Jonathans blogg: https://jonathanbjorkskog.se/

Om Intent och ”calibration”:https://www.beamex.com/resources/what-is-calibration/ och sökresultatet: https://www.google.com/search?q=calibration


Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten:

https://www.efekten.se/avsnitt

Spotify:

https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm

Apple Podcasts:

https://itunes.apple.com/se/podcast/effekten-digitalisering-kunskap/id1171229363?mt=2&ls=1

myTuner:

https://mytuner-radio.com/podcast/effekten-digitalisering-kunskap-effektense-1171229363

Använd data för att bli en bättre ledare. Tom Hammar (#143)

Play

Vad styr mig och de val jag gör i varje situation? Erfarenhet och kunskap absolut – men vilken är den relevanta data jag behöver för att ta rätt beslut? Det är data från de som upplever mitt ledarskap. Mina medarbetare och kolleger! Många ledarskapsutvärderingar tittar bakåt. Här tittar vi framåt istället; vad vill medarbetarna ha av mitt ledarskap, nu och i framtiden? Och hur följer vi upp det, varje vecka, för att jag ska kunna justera mitt beteende? Datan samlas in genom fyraminuters digitala videofeedback-undersökningar, där medarbetarna ser videoklipp och bedömer hur de relaterar till sin egen ledares beteende. Vad jag gör och tror att jag gör är inte detsamma som vad medarbetarna upplever.

OM AVSNITTET

Målgrupp: allmänhet, ledning, it-folk, företag, ledare, projektledare, management

Lär dig: digitalisering, arbetssätt, datadrivet ledarskap, organisation, verksamhetsutveckling, digitalt ledarskap

All ledarskapsforskning säger oss att det räcker inte att kunna ledarskap, utan man måste göra ledarskap också, och utvecklas i sitt eget ledarskap. En så enkel justering som att prata med medarbetarna lite varje dag och att strukturera mötena annorlunda gav feedbacken att medarbetarna fick roligare på jobbet och roligare tillsammans med ledaren.

Vilka ledarskapsbeteenden behövs för att driva på innovation eller verksamhetsförändring, att lyckas med ledarskapet i en föränderlig värld? Tom beskriver tre viktiga steg:

  1. Bryt ner ledarskapet i konkreta beteenden
  2. Gå till den relevanta datakällan, dvs de du leder
  3. Jobba med förändring hos alla ledare i organisationen

Tom Hammar, Jonas Jaani (24:11)

Play

Länkar / mer info:

Tom Hammar på LinkedIn:

https://www.linkedin.com/in/tomtailwind/

Yomento:

https://www.yomento.com

Om hur Blocket accelererade sitt ledarskap:

https://www.yomento.com/blog/case_study/blocket-puts-spotlight-on-leadership-to-accelerate-growth

Rapporter:


Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten:

Spotify:

https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm

Apple Podcasts:

https://itunes.apple.com/se/podcast/effekten-digitalisering-kunskap/id1171229363?mt=2&ls=1

Acast:

https://www.acast.com/effekten

Ställ krav på system. Micke Norbäck, Jonas Jaani (#142)

Play

Nya tidens krav. Digitaliseringen kräver bättre system. Vi pratar om hur krav skapas och hur man kan få maximal nytta av systemkrav.

Vi ställer hela tiden krav på vår omgivning, även om vi inte tänker på det. Tydligast blir det dock när vi beställer något. Att köpa en tårta innebär en mängd krav: antal portioner, goda smaker, laktosfri, utan nötter, färg och form, pris och leveranstid. Är det en komplicerad beställning behövs en kravspecifikation.

Vi ställer krav för att:

  • Leverantören ska kunna ge det beställaren vill ha (eller behöver)
  • Tillfredsställa användarens behov, lösa hens problem

Med bra definierade krav får vi:

  • Ett sätt att stämma av förväntningarna under projektets gång
  • En känsla av tid och kostnad
  • Ett bättre slutresultat som kund. Har vi mer acceptansvillkor i kraven kan vi testa innan vi godkänner leveransen
  • En möjlighet att prioritera och omprioritera kraven på ett agilt sätt

Notera att kraven existerar i ett vacuum utan det större scoopet måste vara överenskommet och kommunicerat. För det använder vi enklast Effektpyramiden (Syfte – målgrupp – behov).

Olika typer av krav:

  • Tekniska krav
  • Användarkrav: funktion/Innehåll/design
  • Projektkrav: tid/kostnad/leveranskrav

User stories:
Definiera Vem som ska göra Vad och Varför

”Som kund vill/måste jag fylla i uppgifter om vår adress för att få ordern levererad till kontoret”

”Som förskolelärare måste jag innan och efter utflykten bocka av vilka barn som är närvarande för att ha koll på att alla är med. (Papperslista, digitalt formulär, mobilfoto, stå på led)”

Lyckas med krav:

  • Gör förarbetet först: definiera syfte, målgrupp och behov
  • Om du bara vill förstärka befintliga krav, beskriv då kort ”Varför” kravet existerar
  • Samarbeta med kraven. ”Vi och de”-mentalitet är förödande

Kravet ska vara:

  • Independent (hyfsat oberoende legobitar)
  • Negotiable (inte alla dimensioner låsta eftersom de som implementerar kravet kan förbättra)
  • Valuable (för en stakeholder, oftast användaren)
  • Estimable (så att teamet kan sätta t-shirtstorlek på kravet)
  • Small (för att hinnas med i en iteration)
  • Testable (acceptanskriterier att testa mot)

Micke Norbäck, Jonas Jaani (23:21)

Play

Länkar / mer info:

Mer poddavsnitt om krav


Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten:

Spotify:

https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm

Apple Podcasts:

https://itunes.apple.com/se/podcast/effekten-digitalisering-kunskap/id1171229363?mt=2&ls=1

Acast:

https://www.acast.com/effekten

Öppen data. Fredrik Eriksson (#141)

Play

Gå in på hitta.se och skriv in din egen adress. Se hur mycket information som finns där! Alla som gör det får en aha-upplevelse, positiv eller negativ. Mycket av det är öppen data, en del är betaldata.

OM AVSNITTET

Målgrupp: allmänhet, ledning, it-folk, företag, näringsliv

Lär dig: digitalisering, arbetssätt, datadriven tillväxt, öppen data, open data, organisation, verksamhetsutveckling

Offentlig verksamhet (statliga myndigheter, kommuner, regioner) producerar mängder av data som inte är skyddsvärd. Det kan vara geografisk, ekonomisk, trafik eller väderrelaterad  information osv. Den görs tillgänglig som öppen digital data, fri att använda i exempelvis appar eller som beslutsstöd. Antingen svåråtkomlig eller via standardiserade API:er. Fredrik Eriksson listar ett par favoriter:

  • Linköpings kommun delar en vägarbetskarta med tider och allt. PostNords bilar använder nu den datan för att kunna köra rätt väg vid sina leveranser.
  • Göteborgs och Örebros kommuner lägger ut alla leverantörsfakturor för att minska administration och öka transparens – för att allmänhet och företag ska se var pengarna går.
  • Covid-19-virusets egenskaper kunde kartläggas på tre dagar istället för en månad tack vare att forskare delade med sig i form av öppen data.

Öppen data idag är vad e-tjänster var 2007: Man vet inte riktigt hur man ska göra och vad som går att göra. 2019 hamnade Sverige näst sist i OECD i en mätning om kunskapen kring öppen data. Men snart kommer svensk offentlig verksamhet anta principen “open by default”. Se öppna data som en naturlig del av er verksamhetsinfohantering och digitala utveckling! Om du själv gör din data öppen, var inte orolig för att den är dålig, beskriv kvaliteten och hur uppdaterad den är så får användaren själv värdera datan.

Fredrik Eriksson, Jonas Jaani (22:48)

Play

Länkar / mer info:

Fredrik på LinkedIn: 

https://www.linkedin.com/in/christopher-oksman-66873389/

Öppna Data – en naturlig utveckling (video/inlägg) : 

https://www.linkedin.com/posts/jonasbranning_knowit-opendata-ugcPost-6706546783138406400-HGI6

DIGG:s förslag till handlingsplan för öppna data, till regeringen: 

https://www.digg.se/4a3a77/globalassets/dokument/publicerat/publikationer/handlingsplan-oppna-data.pdf 


Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten:

Spotify:

https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm

Apple Podcasts:

https://itunes.apple.com/se/podcast/effekten-digitalisering-kunskap/id1171229363?mt=2&ls=1

Acast:

https://www.acast.com/effekten